Därför revs så många fastigheter i Stockholm

År 2014 publicerade flera tidninrivninggar artiklar om att den stora ”rivningsvågen” som spred sig över Stockholm. Bland annat hade Svenska Dagbladet artikeln ”Rivningsvåg i Stockholm”. Många invånare uppmärksammande dessa rivningar och att det gick att se en rivningsfirma i nästan varje kvarter som var igång med sitt arbete. Men vad var orsakerna?

Varje år rivs en hel del bostäder och andra fastigheter i Stockholm. Däremot varierar det gällande hur mycket som rivs och orsaken bakom detta. Ett av de större rivningstillfällena var de så kallade Klararivningarna. Det var länge en av de största rivningarna som genomfördes i Stockholm men år 2014 tog man nytt rekord.

Kring 2014 jämnades en rad fastigheter ner i centrala Stockholm för att därigenom göra plats till bostäder eller kontor. I vissa fall var det just kontor – som revs för att bygga kontor. Det kan låta ologiskt men med stora renoveringsbehov och byggnader som inte fyller dagens behov fick rivningsfirmorna jobben att skapa plats för nya och mer funktionella byggnader.

Här kan du läsa mer om rivning. 

Rivningstomter – Första man såg från centralstationen

De som kom med tåget till centralstationen behövde inte gå många meter för att se en rivningsfirma ”in action”. Redan på Mäster Samuelsonsgatan revs det en fastighet från 1980-talet. För att göra rivningarna på ett säkert sätt fanns det däremot höga plank som gjorde att nyfikna inte kunde se så mycket av hur rivningsbolagen genomförde för jobb.

Ett annat exempel var Galleriankvarteret där fastighetsägarna ville skapa nya byggnader som möter nya behov – och som kan generera bättre avkastning.

Stora jobbet vid slussen

Det var däremot inte bara för att bygga bostäder och kontor som rivningen genomfördes. Ibland handlade det om större byggnadsprojekt. Så var det med rivningarna vid slussen. Här tömdes Kolingsborg, vilket är den kända runda byggnaden på Slussen, som en del i det mycket stora ”Slussenrivningen”.

Ingen ny rivningsvåg

Frågade man en rivningsfirma skulle de kanske svara att de upplevde en rivningsvåg. Under en period hade de extremt mycket jobb och delvis pratade man om en rivningsvåg under 2014. Men personer från Stadsbyggnadskontoret kommenterade till Svenska Dagbladet och menade att det inte var en ny ”rivningsvåg”.  Detta genom att rivningarna inte alls kunde jämföras med de stora rivningarna som genomfördes under 50- och 60-talet.

Sett till vilka fastigheter som röjdes är det också en mycket stor skillnad då rivningarna på 50- och 60-talet var mer breda och på större områden på en och samma gång.

Någon exakt statistik finns däremot inte vilket gör det svårt att jämföra exakta resultat. Sett till antal beviljade rivningar har de däremot ökat under 2000-talet enligt en tidigare stadsarkitekt i Stockholm. 

14 jan 2019